Smusslade med sig sin pipa och vin till rymden

En modig hjälte, sann patriot och ett föredöme för mänskligheten. 

Få har hyllats och höjts till skyarna som Neil Armstrong efter att han som förste man beträdde månen. 

Andremannen, Buzz Aldrin, däremot har skrockat om att han visserligen var tvåa men att han var i alla fall först med att slå en drill på himlakroppen.

Buzz lyckades även få med sig en slurk vin till månen och var nära att ställa till skandal efter att ha landat. Och så var det historien om tobakspipan i rymden…

Det är nu drygt 50 år sedan Buzz Aldrin steg ned på månen strax efter Neil Armstrong.

Minsta detalj och varenda sekund från första månlandningen har granskats och skildrats både vetenskapligt och i populärkulturen. Inte minst har det blivit grund för många konspirationsteorier. 

Vad man inte talat högt om på NASA är när Buzz Aldrin smugglade med sin pipa upp i rymden och hur han tog med sig en slurk vin till månen.

”Jag må han varit andre man att beträda månen men jag var först med att pinka på månen”, har Buzz berättat om i ett flertal intervjuer. Det finns en filmsekvens på Buzz när han ska gå ned från månkapseln men stannar upp på stegen och liksom lyfter på ena benet. Det legendariska men kanske mindre betydelsefulla ögonblicket av rymdhistorien förevigas av förstemannen Neil Armstrong. 

Strax innan Buzz Aldrin slog en drill i rymden hade han hämtat styrka med en slurk vin. 

Efter att de bevingade orden ”The Eagle has landed” utropats skulle de båda astronauterna av säkerhetsskäl stanna kvar i kapseln i ett antal timmar för att äta och sedan vila innan de fick öppna dörren till månen.

Styrkte sig med vin

Då tog Buzz fram vinet som han lyckats få med sig.

Tillsammans med en oblat skulle han, likt Cristoffer Columbus när han anlände till den Nya världen, ta nattvarden.

Buzz Aldrin hade från början tänkt dela sin religiösa ceremoni med resten av världen i en sändning från månen. Det satte dock en  kvinna vid namn Madalyn Murray O´Hair stopp för.

Hon var ateist-aktivist och grundare av ”American atheists”. Tidningen Life utsåg henne till USA:s mest hatade kvinna 1964, efter att hon fått högsta domstolen att förbjuda officiellt bibelläsande i amerikanska offentliga skolor. 

I sin kamp för åtskillnad mellan kyrka och stat lämnade Madalyn Murray O´Hair även in en stämningsansökan mot NASA efter att besättningen på Apollo 8 läst ur Första Mosebok om hur gud skapade himmel och jord i begynnelsen. Det kristna budskapet från rymden gick ut i sändning  på julafton 1968. 

På Nasa var man bokstavligen skiträdda efter Madalyn Murray O´Hair stämningsansökan. Nattvarden tystades därmed ner. 

Buzz Aldrin fick inget gehör för önskemålet att dela sin högtidsstund med resten av världen. Flygledningen på Nasa uppmanade honom att tona ned det hela.  

Från ”The Eagle” sade Buzz endast några väl valda allmänt hållna ord om att enas med honom i en stund av kontemplation och tystnad samtidigt som han tog nattvarden. 

Han skrev senare i sin bok ”Magnificent Desolation” att han delvis ångrade det religiösa tilltaget. 

Styckmördad

Madalyn Murray O´Hair styckmördades några år senare efter att en tidigare anställd ville komma åt hennes pengar, något Netflix gjort en film om.

Högsta domstolen i USA tog aldrig upp fallet med Nasa eftersom man kom fram till att man saknade jurisdiktion för rymden. Men det är en annan historia.

På en tidigare rymdfärd, Gemini 12, tog Buzz Aldrin med sig en pipa. Som den entusiastiske piprökare han var vid den tiden har han beskrivit hur han knappt kunde vänta tills han kom i omloppsbana och kunde ta fram sin pipa och föra den till munnen. Han kunde förstås inte tända pipan däruppe men ögonblicket dokumenterades av en kollega ombord på Gemini.

Inte heller detta mindre betydelsefulla ögonblick i rymdhistorien har NASA gjort några större ansträngningar att sprida